Du säger väl till om jag ska gå..
Jag var inte ensam Jag är inte ensam nu Vi känner varandra genom tusen fenomen Du var redan där Min dröm var redan du Den metalliska luften Där i åttiotalets sken Det jag minns när jag är här Det som verkligen satte spår Är skymningen och ljuset Mellan husen där vi var Jag vet ingenting om dig Inte om du ens förstår Du var tonen från en tid från en vinter i en stad
Kommentarer
Trackback